En jättesnäll tjej från min förra klass, Patricia hade skickat ett meddelande till mig.

I mailet var det en bild på henne och Chris, mitt ex.

Även fast det var ungefär fem månader sedan han hade gjort slut, så hade jag fortfarande känslor för honom.

I mailet stod det också: This is my revange to you! I hope you wish that you never stoled him.
-Hey what is it? frågade Mary igen och ställde sig bredvid mig.
Jag sa inget. Tårarna rann ljudlöst, nerför mina kinder.
-That bitch. If I could I would tell her a thing or two, sa Mary allvarligt.
Jag tittade upp på henne, och hon såg verkligen inte glad ut.
-Let it be. I will never see her again, anyway, sa jag ledsamt.
-What does she mean with ''I hope you wish that you never stoled him''? sa Mary argt.
-I don't know.
-And let it be?! frågade hon och kollade på mig som om jag vore lite koko i huvudet.
-It was five minth ago. I have to let him go, förklarade jag.
-Yeah but...She have no right to do this? fortsatte Mary och såg allvarligt på mig.
-What shall we do? Call the polis?
-No, but she have to realise that this isn't okey, sa Mary och lät arg,

medans hon höll blicken på mig men pekade på datorn.
Jag tittade på datorn, sedan på Mary.
-But how shall we do? frågade jag.
-I don't know. We'll se if she do something more.
Jag nickade.
-Are you done? frågade Mary.
-Yes, sa jag.
Jag raderade mejlet och stängde av datorn.
Vi gick ner till hallen, och tog på oss våra skor.
-Bye! We go to Louis! ropade jag.
-Have fun! ropade mamma.
Vi gick ut ur huset, och bort några meter till Louis hus.

Louis perspektiv:

Det knackade på dörren. Jag reste mig från soffan och gick fram till dörren.
-Hello handsome, sa Julie log flirtigt mot mig.
Jag förstod att hon var ironisk då jag hade ett bar röda chinos, en randig tröja och

såg säkert ut att komma från djungeln.
-You don't mean my cloths, right? frågade jag och tittade menande på henne.
-No, I mean your hair, sa hon och log.
-What happend? Have you been in the djungel all night? frågade Mary, och de skrattade.
-Ha-ha, sa jag sarkastiskt. Did you want something?
-Yes, we wonder if you want to do anything with us, sa Mary.
-Sure, but what?
-Just chillin' in your place? föreslog Julie.
-Yeah, sure way not, sa jag och släppte in dem.
-Nice home, sa Julie.
-Thanks. Do you want something to eat or drink?
-No thanks I'm good, sa Mary.
-Yeah, me too.
-So what do you want to do?
-Do you have X-box? frågade Julie och tittade på mig.
-Yes I have.
Vi gick till vardagsrummet. Och jag plockade fram X-boxet.
-I only got Fifa, sa jag och rotade i en låda med spel i.
-That'll be fine, sa Julie. But prefer to lose.
Jag tittade på henne för att se om hon var seriös.
-I lose? sa jag frågandes. I think it's you who are going to lose.
Jag kopplade in allt och jag Julie mötte varandra först.
-Let the game begin, sa hon, tog kontrollen och kollade utmanande på mig.

 Sådär kapitel 9 :) Nu är det så att, jag vill komma nånstans i den här novellen. Jag kommer långt, men den här kommer ha mycket inom skolan att göra, så jag kommer inte skriva så mycket mer inom ''Juni-perspektivet'' Utan kommer hoppa några veckor fram och så. Så att ni är beredda på det :) Men jag hoppas att ni gillar den här novellen, och kommentera vad ni tycker å vad jag kan ändra å lägga till. Älskar er sjukt mycket ska ni vet!   

Nästa morgon.
Jag vaknade av att att någon puttade på mig.
-What? sa jag sömndrucket och irriterat.
-You have to came up, det var Mary. It's ten pm and your parents will be here in two hours.
-Yeah...So? sa jag och tittade på henne, kisandes eftersom solen sken i mitt ansikte.
-Have you seen how it looks down there? frågade hon.
-No, sa jag.
-Yhen you should.
Jag reste mig suckandes upp ur sängen och gick ner. Jag förstod vad hon menade. I vardagsrummet var det skålar och glas på bordet. Prydnadskuddarna till soffan, låg huller om buller.
-Oh my god what happend in here?! frågade jag förvånat.
-Well, we had a pillow fight, and looked at some movies, förklarade Mary.
-With Louis and Harry? frågade jag.
-Yes. They went home by eleven am. You were sleeping, so they carried you up.
-Oh. But now we really have to clean.
Vi tog undan skålarna och glasen.Mary fixade kuddarna, och jag drog fram dammsugaren.
Vid halv elva var vi klara och vi gick till köket för att göra iordning frukost.

Cirka en och en halv timma senare.
Jag hörde någon öppna ytterdörren.
-Hello! We're home! det var mamma som ropade.
Jag och Mary reste oss från soffan och gick ut i hallen.
-Hello, sa jag och kramade både mamma och pappa.
-Hello darling. How has it been?
-It has been so good! sa jag och log mot dem.
-That's good to hear, sa mamma.
-And how's you Mary? frågade pappa.
-I'm fine, thank you. How was the travel?
-Oh, it was good, sa mamma. You two must go to Australia.
-Maybe next summer, sa jag.
Mamma och pappa gick in i sitt rum för att packa upp.
-Shall we go and visit Lou? frågade Mary.
-Yes, we do, sa jag och log.
Vi gick upp för att klä på oss.
-I will just take a fast shower, sa Mary.
Jag nickade och började klä på mig, medans hon gick in i badrummet.
När jag var klar satte jag mig vid datorn.
Jag klickade runt lite på facebook.
-I will just brush my hair, sa Mary när hon kom ut.
Jag nickade.
-You know that you don't have to tell me what you are going to do, right? sa jag med blicken på skärmen, och klickade upp ''Hotmail''.
-Sorry, sa Mary.
-What the...? sa jag när jag klickat upp ett mail.
-What's wrong?
-It's...jag fick inte fram orden.
Jag kände tårarna bakom ögonlocken, och snart rann de ner för mina kinder.

Här är kapitel 8 :) Ett ganska kort kapitel, men man ska ju hålla spänningen uppe ;) och jag hade lite idé brist. Tog ganska lång tid att lägga upp det. Och det är för att jag inte har vetat vad jag skulle ha skrivat och så. Men nu är det här. Vill ha kommentarer nu! Berätta vad ni tycker om min novell :) Så är ni jättesnälla! Tack till alla som läser denna!   

Vi begav oss till stranden. Det tog bara tjugo minuter att gå dit. När vi kom fram var det nästan ingen där.

Bara en barnfamilj och ett lite äldre par.
-Where shall we sit? frågade Louis.
-Over there, sa jag och pekade på en plats nära ett berg, vid strandkanten.
-Perfect! sa Harry nöjt, och vi gick till platsen jag pekat på.
Vi bredde ut våra handdukar och jag och Mary lade oss ner för att sola lite.
-Come on, can't you swim with us? frågade Louis och kollade bedjande på oss.
Jag tittade på Mary, som tittade på mig. Hon nickade och vi gick upp.
Jag gick mot vattnet och kände försiktigt med tårna om det var kallt. Det var lagom varmt.
Jag gick längre och längre ut. Mary hade sprungit ut i vattnet till killarna. När jag kom fram till dem,

började de skvätta vatten på mig.
-Hey! That's not fair! sa jag medans jag försökte skydda mig från att få vatten i ansiktet.
-Haha, no but it's fun, sa Harry och log retsamt.
Jag skvätte dubbelt så mycket vatten på dem, som hämnd. Harry och Louis tog tag i mina armar och ben,

Louis i mina ben och Harry i mina armar. Jag anade vad de skulle göra.
-No! No! skrek jag.
De gick lite längre ut med mig, och jag sprattlade och försökte komma loss.
-Please, let me go! bedjade jag.
De svingade mig hit och dit. De kaste mig till slut ner i vattnet. Jag tog mig snabbt upp till vattenytan.
-Don't ever do that again, sa jag med en allvarlig min.
-But it was fun, skrattade Harry.
-Maybe for you, but not for me, sa jag. I've got panic when I come under water.
-Sorry, we didn't know, sa Louis och kollade ångerfullt på mig. I thought you was kidding, and find it funny.
-It's not your fault. I have to learn that water isn't dangerous, sa jag och log ursäktande.

Efter ett tag gick vi upp för att äta. Det fanns ett litet strandcafé, ungefär tio meter upp mot vägen.

Vi gick dit allihop och tog med oss våra saker.
Vi beställde det vi ville ha och satte oss på uteserveringen.
-Why do you get panic under the water? frågade Harry mig efter en stunds tystnad.
Jag svalde muffinsbiten jag tuggat på och svarade:
-My littlesister drowned.
Jag kände tårarna bränna bakom ögonen. Sofie blev bara sex år. Hon dog för två år sedan, då jag var tretton.

Det var det värsta som hänt i hela mitt liv. Ända sedan den dagen har jag haft mardrömar.

Rädd för att jag ska bli näst på tur.
-Oh, I'm so sorry, sa Harry och tittade medlidsamt på mig.
-Don't be it was for two years ago, sa jag och försökte hålla rösten stadig.
Jag hade ätit upp, och de hade de andra också.
-Shall we go home? frågade jag för att avbryta tystnaden.
-Yes sure, sa Louis.
Vi reste oss upp och tog våra grejer.
Jag och Mary gick in till ett par ''omklädningsrum'' som fanns på stranden, och bytte om.
Jag svepte en handduk om mig och tog av mig bikinin.

Jag torkade mig och satte på mig underkläder och sedan mina kläder.
-Are you done? frågade Mary mig.
-Yes, sa jag och vi gick ut.
Killarna stod utanför.
-Finally, sa Harry.

Förlåt för dålig uppdatering. Men har haft idébrist. Men här är i alla fall kapitel 7 :) Kommentera vad ni tycker! Tycker det är dåligt med kommentarer, men jag ska inte klaga. Jag får några i alla fall, och jag är jätteglad för dem :) Men skulle vilja veta vad ni tycker om novellen, hur bra den är osv. :)

När vi kommit hem igen satte vi oss i vardagsrummet, för att äta pizzan.
-Shall we watch a movie while we eating? frågade jag.
-Good idea, sa Mary.
Louis och Harry instämde. Så jag gick fram till TV:n och öppnade en låda där filmerna fanns.
-Ehm..What type of movie do you want to see? frågade jag och tittade upp på dem.
-Comedy! skrek Mary.
-No action! protesterade Louis.
-It doesn't matter, sa Harry med en uttråkad blick.
-Okey...Then it be at first a action movie and after that a comedy. Is that okey?
De nickade och jag tog fram ''Abduction'' och ''This means war''.
-Which one? frågade jag och höll upp filmerna.
-''This means war'', sa Louis. It's a comedy and an action.
-Sure, sa Mary och Harry.
Jag satte på TV:n, sedan DVD:spelaren. Jag satte i filmen, tog fjärrkontrollen till TV:n och DVD:n,
sedan satte jag mig i soffan ijämte Louis och Mary.
Jag tryckte på play, och öppnade pizzakartongen. Vi satt och åt under tystnad.

När vi kollade på den andra filmen, ''Abduction'', började jag bli ganska sömnig.
Automiskt drogs mitt huvud mot höger, där Louis satt. Jag lade mitt huvud på hans axel,
och jag somnade, sakta men säkert.

Nästa morgon vaknade jag av att jag sov i min säng. Jag gäspade och undrade hur jag i hela friden hamnat här. När jag minns så väl att jag somnat i soffan. Jag hörde någon som snusade ijämte mig.
Jag vände mig sakta om och såg Louis ligga där. Jag spärrade upp ögonen, var detta verkligen sant?
Jag gnuggade mig i ögonen. När jag tittade igen tittade Louis på mig, och log.
Jag blev lite rädd, så jag gav till ett skri.
-Goodmorning to you too, sa han och flinade. How does it comes that I always scare you?
-I don't know, sa jag och blev lite generad.
-Goodmorning lovebirds, hörde jag Mary säga.
Jag satte mig upp, tog min kudde och kasta den på henne.
-You look more lovebirds than us, sa jag och flinade retsamt.
Harry hade lagt armen om Mary. De såg verkligen ut som ett par.
Mary tittade på Harrys arm.
-Not wonder that it was so hot, sa hon sarkastiskt.
Jag brast ut i gapskratt, och det gjorde Louis och Mary också för den delen.
-Hey! What's so funny? sa Harry yrvaket och förvirrat.
-Nothing, sa jag och log.
-Who want some breakfast? frågade Mary.
-I do! utbrast Louis och nästan hoppade upp ur sängen.
-Wait for me! sa jag och klev upp.
-Harry, come on, uppmanade Mary.
-Yeah yeah, I coming.
Vi gick ner till köket.
-So what happens today? frågade Louis medan han hjälpte mig att ta fram frukost.
-We maybe can go to the beach? föreslog jag.
-That sounds like a wonderful idea, sa Mary.
-I'm in...What we now shall do, sa Harry som kommit in.
-Go to the beach, sa Louis.
-Oh yeah, I'm in.
Vi satte oss vid köksbordet och började äta.
Efter frukosten gick vi för att klä på oss. Killarna gick in i varsitt badrum.
Jag väntade tills någon av dem var klar, så jag kunde klä på mig bikinin. Harry kom ut först, så jag gick in för att byta om. Jag klädde på mig min USA- bikini, sedan mina jeansshorts och mitt vita spaghetti-linne(linne med smala axelband).

Förlåt för att det dröjde med detta kapitel, men nu är det uppe :) I nästa kapitel får ni veta hur det blir på stranden. Kommentera gärna. Vill ha några kommentarer innan jag lägger upp kapitel 7.

Hej! Jag är snart klar med kapitel 6. Vet inte riktigt när jag kommer lägga upp det. Idag tror jag inte att jag kommer lägga upp det, å imorron ska jag ner till min mormor hela dagen, och hjälpa henne med att flytta. Så vi får se om det blir något på torsdag i så fall. Men jag hoppas ni fortsätter att kika in, för att se om jag har lagt upp något. Och fortsätt gärna kommentera :)

Författarens perspektiv:

-What's the matter with you? frågade Harry honom.
-Nothing, sa Louis och försökte låta normal.
-Okey, sa Harry bara. Han visste att något var fel.
-Shall we go? It's soon five o'clock, sa Julie.
-Yeah, sure, sa Harry.
Dem andra instämde. De hade ju varit där i fyra timmar.
-I'm waiting for you outside, mumlade Louis och han gick iväg.
-What's the matter with him? frågade Julie och tittade efter honom.
-I don't know, sa Harry och tittade åt samma håll som henne.
-Well let's go, sa Mary.
De tog sina påsar och gick ut.
När de kom ut stod Louis där och väntade på dem.
-Hey, how are you mate? frågade Harry lite försiktigt när han kommit fram till Louis.
-I don't want to talk about it, mumlade Louis och tittade ner i marken.
-Hey Lou, what's the matter? frågade Julie oroligt, när hon också kommit fram till honom.
-I said I don't want to talk about it.
-Harry, can I talk with you for a second? frågade Mary.
-Yeah sure, svarade Harry och gick emot henne.
De gick en liten bit tills de var utom hörhåll.
-I think Louis is intrested in Julie, började Mary. 'Cause when you and Julie started to talk, I saw he been jelous. I'm not sure, it's just what I think. Don't tell him I told you this, okey?
-Of course. I will talk with him. Ask without do it suspicious, sa Harry.
Mary nickade och dem gick tillbaka till Julie och Louis.
-We've been talk and it's all fine now, sa Julie.
-That's great! sa Mary och sken upp.
-So shall we go to the bus now? frågade Louis.
De andra nickade instämmande, och de gick till busshållplatsen.

Julies perspektiv:

Vi hade kommit hem till mig igen. Jag låste upp dörren och vi gick in.
-Wow, sa Harry och tittade sig omkring. It's bigger than mine house.
-Hihi, fnissade jag. Can someone help me to take out the bed?
-I can, sa Louis.
Vi gick ner i källaren och hämtade sängen. Eftersom vi bara hade en extra säng, fick två av oss sova i den, och de två andra i min säng.
Vi bärde in sängen till mitt rum.
-How are we supposed to sleep? frågade Mary.
-Two of us in my bed, and two of us in this bed, svarade jag. But we can take it later.  Are someone hungry?
-I am! tjöt alla.
-Then we make some dinner, sa jag och gick iväg till köket.
De andra följde efter.
-What shall we eat? frågade Harry.
-How about pizza? föreslog jag.
-Pizza is fine for me, sa Mary.
-Yeah me too, sa Harry.
-Sure, sa Louis.
Jag hämtade pizzalappen, och vi bestämde av vi skulle ha. Jag hämtade hemtelefonen och ringde till pizzerian.
-Hi, I would like to have an pizza Hawaii, an pizza Vesuvio, and two pizza calzone, sa jag. I come in ten
minutes.
Jag lade på och lade telefonen på bordet.
-Lou, can you come with me? frågade jag och tittade på Louis.
-Of course, sa Louis.
Vi gick ut i hallen och jag tog på mig mina converse, och tog min väska. Sedan gick vi mot pizzerian.

Är det så att Louis är intresserad av Julie? Hur blir det i så fall när de sover över? Missa inte nästa kapitel av 'You don't have to be popular''. Vill ha några kommentarer innan jag lägger upp nästa kapitel :)

Harrys perspektiv

Jag var på väg till Julie, som hon visst hette. Jag hade aldrig träffat henne förut, men Louis sa att jag skulle dit.
Han skulle möta mig på vägen. Jag var en aning nervös eftersom jag skulle sova hos en vilt främmande människa,
där också hennes bästa vän fanns. Tur att Louis är där också. Jag ska försöka att inte flörta med dem så på en gång,
ska ta det försiktigt i början.
Jag gick upp för en liten backe och jag skymtade Louis stora villa bakom några träd. När jag gått förbi hans hus såg jag honom komma gåendes.
-Hi Lou! ropade jag.
-Hazza! ropade han och sprang fram till mig.
Han nästan hoppade upp på mig och verkade väldigt glad över att se mig. Jag log lite svagt mot honom.
-Is something wrong? frågade han oroligt.
-No, I'm just a bit nervous, svarade jag.
Jag kände hur fjärilarna flög omkring i magen på mig.
-You don't have to be nervous, övertygade Louis mig. They are very sweet. But do me a favor.
-What? frågade jag.
Han tittade mig allvarligt in i ögonen.
-Don't flirt with them so much huh? sa han och hans ögon började tindra lite.
Han dunkade mig lätt i ryggen och började skratta lite lätt.
-I promise, sa jag och log.
Vi gick på uppfarten in till huset ijämte Louis's och gick sedan till höger.
Jag såg att vi kom till en altan och där satt två tjejer. Vi gick upp på altanen, och båda tjejerna tittade på mig och log vänligt.
-Hi, I'm Julie, sa den ena med långt blondbrunt hår och grönblåa ögon, och räckte fram handen.
Jag tog emot den och presenterade mig.
-I'm Mary, sa den andra med axellångt blondt hår och havsblåa ögon. Även hon räckte fram handen, så jag tog emot den och hälsade.
-Nice to meet you, sa Julie.
-Nive to meet you too, sa jag. 

Min nervositet hade släppt lite grann, och jag kände mig allt mer bekväm i deras sällskap. Vi pratade om lite allt möjligt. Jag fick veta att Julie skulle gå på samma skola som mig och Louis, och att hon bott i Brighton.
-So what do you wanna do? frågade Mary efter en stunds tystnad.
-We maybe can go to the mall? frågade Julie och tittade på var och en av oss.
Åhnej inte shoppingcentret. Tjejernas paradis, killarnas mardröm. I alla fall min mardröm.
-Ehm...Sure, sa jag och log tveksamt.
-Yeah, why not? höll Louis med.
Vi bestämde oss för att gå till shoppingcentret, tjejerna skulle bara hämta deras väskor först.
-Why the mall? frågade jag en aning förtvivlat.
-They haven't seen this mall. It would be fun for them. We can sit in the cafeteria and wait for them, sa Louis och tittade menande på mig.
-You've right, sa jag och log.
Efter några minuter kom dem tillbaka. Och vi gick ner till busshållplatsen för att ta bussen till shoppingcentret.
När vi kommit in i shoppingcentret gick vi in i några olika affärer med tjejerna, tills jag och Louis bestämde oss för att titta lite själva ett tag. Vi gick in i några affärer. Jag hittade ett par snygga beigha chinos inne på ''Brothers'' så de köpte jag. Louis verkade inte hitta något. Efter ''Brothers'' hittade vi ett mysigt café där vi satte oss och fikade.
-I will just text them where we are, sa Louis och fiskade upp sin mobil från fickan.
Jag nickade och tog en tugga från min baugette. 
-They will be here in ten minutes, sa han till mig.
-Okey, svarade jag. Aren't you hungry?
-No. I've ate lunch you'll see, svarade Louis och flinade mot mig.
-Yeah so? I've did that too for about an hour ago, svarade jag.
-You sounds like Niall, sa Louis och himlade med ögonen.
-Oh my god, I actually do, sa jag sa jag och mina ögon blev nog stora som tefat.
-Haha, skrattade Louis. It just good that you're eating.
Vi satt och pratade lite. Jag såg tjejerna komma in efter en stund, och de slog sig ner bredvid oss.
-Have you find something? frågade Louis.
-Yeah. I've found a pair of shorts and trousers. I also find a T-shirt where it stand: I love you, sa Julie.
-And I found a chemise and a pair of trousers, sa Mary.
-Nice, sa jag.
-Have you found anything? frågade Julie.
-I found a pair of chinos, sa jag och log.
-Nice, sa Julie och besvarade mitt leende.
-I didn't found anything, sa Louis lite buttert.

Det här var kapitel 4. Varför är Louis butter? Hur blir ''pyjamas partyt? Svaren får ni veta i nästa kapitel :) Ni får gärna kommentera om det är nåt jag ska ändra på eller om ni har frågor :)

Det var andra dagen som Mary var här nu. Vi hade bestämt att hon skulle vara här i två veckor. Klockan var tio på morgonen
och jag och Mary satt i köket och åt frukost.
-So what shall we do today? frågade Mary.
-I don't know. Maybe we can have a sleepover party? Mom and dad aren't home, föreslog jag.
Mamma och pappa hade åkt tidigt imorse till min moster Sarah i Australien. De skulle komma hem om tre dagar.
-Yes we can! But who shall come?
-Louis can come, if he want to. And maybe he know someone.
-Yeah, we can ask him after breakfast.
Vi åt klart och ställde in allt i diskmaskinen. Vi gick upp till mitt rum och klädde på oss. Jag klädde på mig ett par vita shorts
och ett turkost baslinne. Mary klädde på sig svarta shorts och ett vitt baslinne. Vi borstade vårat hår och sedan gick vi ner till hallen. Vi klädde på oss skorna och sedan gick vi bort till Louis hus.
När vi stod utanför dörren knackade jag två gånger på den träfärgade dörren. Efter några minuter öppnades dörren av,
vem jag tror det var, Louis mamma.
-Hi, sa hon.
-Hi, I'm Julie and this is Mary, sa jag och pekade på mig och Mary. I'm your new neighbour, and I wonder if Louis is home.
-Yes, wait a second.
Hon gick in och ropade på Louis. Efter någon minut kom han ner till dörren.
-Hi, sa han.
Han hade bara kalsonger på sig, så jag gissar att han var nyvaken.
-Hi, sa jag. Did we woke you up? sa jag och rodnade lätt.
-No you did'nt, sa han och log.
-Good. We just wonder if you want to do something with us today.
-I'd love to, sa han och sken upp. I will just get dressed.
-Yeah. Come to my house when you're ready, sa jag och log.
-Coming in ten, sa han och stängde dörren innan jag hann säga nåt.
-Oh, sa jag och såg förvånad ut.
-Haha, skrattade Mary. You should see your face! But come on now.
Vi gick nerför trappan och bort till vårat hus igen. Vi satte oss på altanen som var riktad mot gångvägen så vi såg när han skulle
komma.
-It's +30 C, sa Mary.
-Really?! utbrast jag. It feels like +40 C, sa jag halvt chockat.
-Yes, it's really hot today, höll Mary med.
-Oh, sorry I might shall go, sa en röst.
Jag blev så rädd att jag nästan flög upp från solstolen.
-Jesus! Don't scare me like that! sa jag chockat.
-Sorry, sa Louis och skrattade.
-It's not funny, sa jag och försökte se sur ut, som inte gick så bra.
Jag började skratta och vi alla tre skrattade.
-So what shall we do? frågade Mary efter en stund.
-I don't know, sa jag.
Det var några sekunders tystnad.
-Louis, sa Mary. We shall have a sleepover party and we wonder if you want to come.
-I'd love to! sa Louis.
-Do you know anyone who might want to come? frågade jag och tittade förhoppningsfullt på honom.
-Hmm...I can call Harry. He's my best friend.
-Yes please do! sa Mary.
Louis tog up sin mobil, knappade lite på den och sedan satte han den mot örat. Jag såg att det var en vit Iphone han hade,
med ett skal som jag inte såg så noga.
-Hi Hazza! A friend of my shall have a sleepover party tonight and we wonder if you want to come.
Det var några sekunders paus.
-Two girls. Julie and Mary, fortsatte Louis.
Liten stunds tystnad.
-He will ask his mom, sa Louis till oss.
Vi nickade och Louis fortsatte sedan i telefonen.
-Great! See ya in twentie.
Han lade på och lade ner mobilen i fickan.
-He's coming over in 20 minutes.
-Okey, than we wait for him, sa Mary.
-Does he knows which house who's mine? frågade jag och tittade lite oroligt på Louis.
-No, but I can go to him when he comes on the sidewalk, sa Louis och log mot mig.
Han log ett leende bara han kunde. Och när han log var det svårt att inte le tillbaka.
Vi satt på altanen och pratade lite om allt möjligt. Jag och Mary berättade om Brighton och om vår skola.
Louis berättade lite om sin skola. Det visade sig att vi båda gick i samma skola; Saint Pauls.
-There he is! utbrast Louis efter någon minuts tystnad.
Jag blev ganska rädd och hoppade säkert en meter upp i luften.
-Can you please stop doing that?! fräste jag.
-Sorry, sa Louis och flinade. Be right back, I will just meet him.
Louis gick ut på trottoaren. Han som visst hette Harry, var brunhårig, precis som Louis, fast Harry hade lockar.
De kom upp på altanen.
-Hi I'm Julie, sa jag och räckte fram handen där jag satt.
-Hi, Harry, presenterade han sig och tog min hand.
-I'm Mary, och även hon skakade hand med honom.
-Nice to meet you.
-Nice to meet you too, sa vi.

Förlåt att det tog tid med kapitel 3. Men nu är det här i alla fall :) Hoppas ni gillar detta kapitel. Ska skriva kapitel 4 så fort jag kan. Men skulle vilja ha minst 3 kommentarer innan jag lägger upp kapitlet :) Ha det bra!