Hej.. Jag vet att jag har haft sjukt dålig uppdatering. JAg kommer antagligen inte fortsätta med denna novell och jag vet inte om jag ska sluta helt med skrivandet här på bloggen... 

Därför undrar jag om ni vill att jag lägger upp en annan novell som jag skrivit väääldigt mycket på och som snart kan vara färdigskriven eller om ni vill att jag slutar med skrivandet och så får man komma in och läsa alla gamla noveller som ligger uppe. 

Jag gör en fråga och svarsalternativ i omröstningen så får ni rösta om det. 

-Where's Elena? Frågade Nathalie Kelly, när hon gick in I vardagsrummet.
-I don't know actually, sa hon och tittade upp från sin bok. Tror hon gick ut. Tyckte jag hörde dörren stängas.
-Okay, svarade Nathalie. I found Louis and Liam. I thought that maybe I and El should go. I don't want to leave them with her.
-Yes of course, log Kelly. I won't fall asleep this time.
Dörren öppnades och Elena kom in. Nathalie och Kelly gick ut till hallen.
-Louis and Liam are going to the mall with Eleanor and Danielle. I thought that maybe we could go? Sa Nathalie. I have a plan.
-Yeah great, sa Elena. When shall we go?
-I thought like now, svarade Nathalie. I have a great plan, trust me.
-Okay. Get the things and let’s go.
Tjejerna gick bort till gallerian mitt I stan, där Louis och Liam var.
– Okay, here’s the plan, sa Isabelle.

Nathalie och Elena gick in till killarnas toalett i gallerian, och gick in till varsitt bås.
-So… What will we do if none of them are coming? Frågade Elena.
-We’ll see, sa Nathalie. Let’s wait at least an hour.
-An hour?! Utbrast Elena.
-Calm down.
-It stinks in here, gnällde Elena.
-Well, it’s a toilet, what do you expect?
De hade väntat I säkert fyrtio minuter och inte en endaste hade gått in. De började bli rastlösa och tänkte ut en plan för att försöka fånga killarna ändå.
-I can’t…började Elena.
-Shh, hyschade Nathalie.
Dörren till toaletterna öppnades och tjejerna stod beredda på att anfalla. Nathalie ställde sig på toalettlocket och försökte se över båset, för att se om det var någon av killarna. Killen hade brunt hår och liknade Liam bakifrån. Nathalie signalerade till Elena att det var han.
De sparkade upp dörrarna och fällde killen som skrek av rädsla.
-Stop! What are you doing?! Skrek han.
-Nathalie! Stop! utbrast Elena. It’s not him.
Nathalie slutade, och det var varken Liam eller Louis.
-Oh my god, I’m so sorry, ursäktade Nathalie och blev röd.
Killen bara stirrade på dem.
-We thought you were our friend. We wanted to prank him, ljög Elena.
Killen ställde sig försiktigt upp och sprang snabbt ut.
-Good job Nathalie, sa Elena och himlade med ögonen.
-I was so sure it was Liam, sa Nathalie och rynkade ögonbrynen.
Dörren öppnades igen och tjejerna sprang snabbt in i båsen. Den här gången var Nathalie helt säker på att det var Louis, då hon såg hans ansikte i spegeln utanför. Hon signalerade ännu en gång till Elena och de sparkade upp dörrarna ännu en gång.
Louis tittade upp, förskräckt. Innan han hann göra något hade Nathalie satt en näsduk med kloroform på, framför hans ansikte. Han föll ner på golvet.
-Now what? Frågade Elena.
Nathalie tittade omkring sig och såg ett tillräckligt stort fönster längst bort till höger, bakom Elena.
-The window, sa Nathalie och pekade. I climb down first and then you can push him out so I will accept him.
Nathalie öppnade fönstret och klättrade smidigt ner. Elena skickade ut Louis med huvudet först. Han var inte direkt en lättviktare, men det gick. Nathalie stod utanför och tog emot honom och lade honom på marken vid gränden. Elena klättrade ut och tittade på Nathalie så att hon skulle berätta nästa steg.
Nathalie tog upp sin mobil och ringde till ambulansen.
-Hi, a young guy has fainted in the alley by the Westfield London Shopping Centre, sa Nathalie. Okay thanks. –They’re on their way, sa hon till Elena när hon lagt på.
Efter cirka fem minuter kom ambulansen och Nathalie vinkade in dem. Ambulanspersonalen, som bestod av en kvinna och en man i trettioårsåldern, steg ut och tog fram en bår.
-You know his name? Frågade mannen som satte sig vid Louis för att kolla pulsen.
Nathalie nickade till Elena som slog ner honom.
-Hey! Sa ambulanskvinnan, mer hann hon inte säga försen hon blev nerslagen hon också.
Tjejerna hjälptes åt att bära in Louis i ambulansen. Elena tog hans mobil och sms:ade Liam
To Liam: Come to the Alley, need to talk to you. It’s important’’
Efter en stund kom Liam ut. När han såg Elena och Nathalie stå vid ambulansen blev han först förvånad. Men när han insåg att Louis inte var där, blev han rädd.
-Where is he? Frågade han hårt.
Elena nickade mot ambulansen, för att visa att Louis var där.
-What did you do to him?
-The same we gonna do to you now, flinade Elena och gick emot Liam.
Liam backade men Nathalie var snabbare och höll fast honom. Elena satte snabbt näsduken mot hans ansikte och han föll ner på marken. De lyfte in honom i ambulansen. Elena satte sig i passagerarsätet och Nathalie gick till förarsätet.
Hon backade ut, vilket inte gick så bra för hon körde in i köpcentrets vägg.
-Idiot, muttrade Elena.
-Don’t say anything, you crashed Harry’s roses. I can back anyway, sa Nathalie när hon körde ut från gränden.
Det blev en tvär u-sväng så ambulansen lyfte lite på ena sidan.
-You can’t drive! Ropade Elena och var livrädd, medan Nathalie inte kunde bestämma fil.
-Nathalie, watch out! Skrek Elena.
Det kom en mötande bil och Nathalie svängde tvärt på ratten så hon hamnade på rätt fil.
-You’re crazy! You wanna get us killed?! Utbrast Elena.
Nathalie svarade inte utan koncentrerade sig på körningen.

-We’re home, sa Nathalie glatt och stängde av motorn.
Elena satt intryckt i sätet, höll sig i det handtaget ovanför dörren och såg livrädd ut.
Kelly kom utspringandes och såg förskräckt ut. Nathalie vinkade glatt till henne och öppnade dörren.
-Nathalie… sa Kelly. Do you know where you’ve parked?
Hon tittade dit Kelly pekat och såg att hon kört in i garageporten.
-Oh…
-Where are the guys?
-In the ambulance.
-Yeah, if they’re still alive, sa Elena som kommit ut och sträckte på sig.

Jag vet att jag är superdålig på att uppdatera.. Men det är sista terminen i nian och det är en massa nationella som jag försöker plugga något till (det som går) och sen är det också en massa som hänt de senaste veckorna.. Jag försöker verkligen skriva, men det är svårt när man inte har inspiration och inte orkar.. Ska bli bättre. Jag hoppas att det går lättare nu när jag skrivit det kapitlet som var svårast att skriva, än så länge. Men jag är så himla glad för att ni stannat, även om jag suger på uppdateringen. Ni är GULD värda!   

-Ow, uff...Where am I? Zayn yrvaken och förvirrad.
-Zayn! sa Niall glatt. You're awake!
-What happend? frågade han.
-Well...You got kidnapped, svarade Niall.
-I've got what? frågade han igen, ännu mer förvånad.
-By three girls, förklarade Niall. One of them knocked you down.
-Perrie! flämtade han. Where's Perrie! Is she okay? frågade han stressat.
-Perrie's not here, sa Niall osäkert. She hasn't been here at all.
-But... Then where is she?
-I don't know mate. I don't know, sa Niall ledsamt.
-Maybe they turned off her phone, sa Harry plötsligt och satte sig upp.
-What do you mean? sa Zayn med tårar i ögonen.
-They have a hacker, förklarade Harry. Maybe she turned off Perries phone.
-But she went shopping with Jesy and Jade, sa Zayn oförstående.
-Well maybe she turned of their phones too, svarade han någon irriterat.
Dörren öppnades och Elena kom ner.
-Slept well boys? frågade hon vänligt..
Men det var något i den 'vänliga' tonen som inte lätt rätt. Den lät falsk och kall.
-Leave us alone, väste Niall.
-Oh I see. You want to see the ''nice'' girls, who turned out not to be so nice, flinade hon elakt.
-Just go, sa Harry kallt.
Hon gick skrattandes upp igen, och stängde dörren.
-What are you laughing at? frågade Kelly.
-Oh nothing, sa hon och blev tyst.
Kelly bara ryckte på axlarna och gick till vardagsrummet, för att läsa. Hon stod vid bokhyllan och valde ''The Fault In our Stars'' by John Green. Hon gick till den svarta fåtöljen och satte sig ner.

Elena gick till Nathalies kontor för att se vad hon gjorde.
-What are you doing? frågade hon när hon gick närmade stolen Nathalie satt i.
-Just checking a bit, svarade hon och klickade runt på datorn.
-Checking what? frågade Elena nyfiket.
-Just seeing if the L's are out, svarade hon.
-The L's? frågade Elena och såg ut som ett frågetecken.
-Liam and Louis, förklarade Nathalie. But I can't find them.
-Oh...Well, good luck. Just shout if you want something, log hon och gick ut.
Hon bestämde sig för att gå en promenad. Det var i alla fall sommar och soligt.

Hon tog på sig sina converse och gick ut. Det var riktigt varmt ute. Även om hon hade en topp och ett par shorts, svettades hon. Hon gick in i skogen, där det var skugga. Hon såg en stor sten och satte sig ner, och tänkte. ''How could it be like this?'' ''Why is it like this?''. Hon hade många frågor i huvudet.

Frågor hon inte riktigt visste svaret på.

-I better go up and help Kelly with the food, sa Nathalie och ställde sig upp.
Hon gick uppför källartrappan och låste dörren när hon gått ut.

-You need some help? frågade hon Kelly.

-No it's okey, log hon.

Elena kom in till köket och gick bort mot kranen. Hon tog ett glas från skåpet och hällde upp vatten.

-You still mad? mimade Kelly till Nathalie.

Hon bara nickade. Hon visste om hon någonsin skulle förlåta Elena för det hon sagt och gjort. Han var ju påväg tillbaka, varför slå ner honom?

-Well, the food is ready, sa Kelly och satte maten på bordet.

Hon tog två tallrikar och lade upp mat på de. Hon gick sedan ner till källaren.

-Here's some food, log hon.

Hon satte maten framför madrassen, knöt upp repen från Niall och gick upp igen.

-So how shall we do next with Zayn? hörde hon Nathalie fråga Elena.

-Well, he's probably scared and confused. Hopefully he hasn't called the police, svarade hon.

-You know that you didn't write the day right? flinade Nathalie.

-Damn! I hope he get's it's tonight, sa hon irriterat.

-You friends now? frågade Kelly medans hon satte sig.

-Yeah I guess, sa Nathalie och ryckte på axlarna.

-It's an hour left, sa Elena. We should get ready.

-I haven't even finished my meal! klagade Kelly.

-Nathalie we go and pack the bag, sa Elena och stod upp.

Nathalie gjorde reste sig också och de gick ut till hallen. De tog väskan och Elena tog fram dräkterna och näsdukar. Nathalie fixade de skarpa kugghjulen och kloroformen.

-You think we'll need something else? frågade Elena.

-No I don't think so, svarade Nathalie. But maybe we should put on the customes now?

-Yeah good idea, sa Elena.

De tog på sig kostymerna men väntade med luvorna. De gick in till köket för att hjälpa Kelly med disken. Nathalie gick ner till källaren.

-It was really good, kommenterade Niall.

-Yeah it surely was, höll Harry med. And you look...wow.

-Glad you liked it, log Nathalie och tog deras tallrikar. And thank you Styles.

Elena kom ner och band fast dem.

-We're going out and I don't want you to do something stupid, sa hon kort.

Hon gick ut från källaren med Nathalie bakom sig, och låste dörren.

-God that girl gives me shivers, sa Harry.

-Me too, sa Niall. Or who? -Elena.

-Yeah me too. But let me guess that Nathalie gives you good shivers, sa han och blinkade.

-Eh, shut up, sa Harry men log lite.

-Are you blushing? frågade Niall retsamt.

-Nooo, sa Harry lite nervöst.

-You do! Oh my god, you really like her!

-Well...She's... -Hot? Sexy? Gorgeous? Cute? Pretty? Beautiful?

-Amazing, sa han drömmande.

-Amazing? She kidnapped us, you barely know her. Let me make that right, you don't know her.

Samtidigt.

Efter tio minuters vandring genom skogen, kom tjejerna till slutet av skogen. De gömde sig bakom varsin buske. Kelly till vänster, Nathalie till höger och Elena mitt emot vägen. Det var bara några minuter kvar tills Zayn skulle komma. Efter några minuter hörde de prassel och snart såg de Zayn gå mot mötesplatsen. Han satte ner en väska och väntade ett tag. Elena hoppade fram från busken, och skrämde halvt ihjäl Zayn.

-Where is she? frågade han argt.

-Who said we have her? flinade Elena. Kelly och Nathalie hoppade sedan fram från sina gömställen.

-Wanna make it the hard way or the easy way? sa Kelly hotande.

Zayn såg ut som ett frågetecken. Han fick ingen tid till att svara försen Elena hade knockat honom. Hon tog upp väskan som låg bredvid honom.

-Was it really necessary? frågade Nathalie.

-Yes, I don't wanna stand here all day. It's cold, sa hon.

Kelly bara himlade med ögonen men tog Zayns fötter. Elena och Nathalie hjälpte henne att bära tillbaka honom till huset.

Kelly öppnade källardörren och de gick ner med honom.

-What have you done to him?! utbrast Niall i panik.

-Elena knocked him down,svarade Kelly. It wasn't necessary though.

Harry hade tappat hakan, omedveten om vad som just hände.

-Why are you doing this? frågade Niall med vattniga ögon.

-Ask Nathalie, she wanted to do this, sa Elena kallt.

Niall tittade på Nathalie med ledsna ögon, men hon vände sig bort. De gick uppför trapporna och låste källardörren.

Ännu ett kapitel ute! Tack så hemskt mycket till er som stannar och läser, även om det är väldigt dålig uppdatering!   

De gick upp för trappan och Harry lyssnade mot dörren. Det var tyst.

De väntade några minuter innan Harry satte i hårnålen i låset. Han vred försiktigt om och den öppnades. Han vände sig mot Niall och log.
Han öppnade försiktigt dörren och de gick ut. De smög försiktgt till en av öppningarna i köket.

De kom till vardagsrummet. Niall knackade Harry fort på axeln och pekade på soffan.

Harry signalerade att de skulle gå tillbaka till köket. De backade ut, men de hörde en duns.

De vände sig om för att se vad det var. En bok hade ramlat ner från bokhyllan.

De hörde någon stöna lätt på soffan och de smög försiktigt till köket igen.

Niall pekade på den andra öppningen, de smög dit, och blev mötta av Kelly.
-Where are you going? frågade hon kallt.
-Home, svarade Harry modigt.
-Don't make me punsh you, hotade hon.
Harry puttade in henne i väggen och han sprang iväg med Niall bakom sig. Kelly var snabbare och tog tag om Niall och höll i hans kind, en rörelse och hans nacke skulle brytas.
-Stay where you are Styles! utbrast hon.
Han stannade och vände sig om.
-Don't hurt him, bad han.
-Go back to the basement then.
Han var påväg att ta ett steg fram när han föll mot marken. Elena var bakom honom.
-Was it necessary? frågade Kelly.
Elena svarade inte, hon tag i Harrys vrister och drog honom till källaren igen.

Kelly följde efter med ett hårt grepp om Niall. De band dem mot varsitt rör. Elena var fortfaranade tyst när hon gick uppför trappan.
-What were you thinking?! morrade hon åt Kelly när hon låst dörren.
-What do you mean? sa hon oförståligt.
-You didn't have any control over them, sa hon med en ursinnig röst.
-I fell asleep, I'm sorry, sa hon lugnt.
-Those sort of things isn't allowed! Kelly we have kidnapped the worlds most famous boyband. One step wrong and we will be killed!
-I'm sorry, it won't happen again, sa hon ledsamt.
-I hope not, or else you will go to the basement with them. By the way, where's Nathalie?
-She went out grocery shopping. We ran out of food, svarade Kelly.
Elena gick upp till hennes sovrum medans Kelly gick till vardagsrummet.

Några minuter senare öppnades ytterdörren.
-I'm home! ropade Nathalie med en glad ton.
-Hey, suckade Kelly.
Nathalie gick in i köket och satte påsarna på diskbänken.
-Wow you sound really happy, sa hon sarkastiskt.
Kelly gick in i köket och satte sig vid det stora träbordet, som stod mitt i.
-What happend? frågade Nathalie med en orolig blick.
-Harry and Niall tried to escape. I catched Niall and told Harry to stop. When he was about to go to the basement, he fell to the ground.
-What?! utbrast Nathalie chockat.
-Elin knocked him down and dragged him to the basement. Then she yelled at me, suckade Kelly.
-She did what? väste Nathalie. Did she knock him down?
-Yes, why? frågade Kelly förvånat.
-Where is she? frågade hon kallt.
-Upstairs, sa Kelly.
Nathalie gick uppför trapporna med hårda steg. Hon bankade på Elenas dörr, men väntade inte på svar.
-What? svarade Elena en aning irriterat.
-Why on earth did you knock him down?! skrek hon.
-Cause he nearly escaped, sa Elena lungt.
-Was it really necessary? He would have gone back to the basement!
-Why are you questioning my way to work? frågade Elena. Who wanted to kidnap them? You. Who is in love with the curly haired boy? You. Do you even know who they are?
-Of course I do.
-Well obviously not, sa Elena och satte sig upp. They're the worlds most famous boyband. One step wrong and we'll be killed. Don't you get it? They're no ordinary people. They're worth millions of billions.
-Don't talk about them like they were items, hotade NathaIie.
-Well, I thought they were kind of items to you, väste Elena. Especially by the way you treat them.
Nathalie smällde igen dörren och sprang ner.
-Are you okay? frågade Kelly oroligt.
-Yes everythings fine, ljög hon.
Hon kände tårarna stiga men hon blinkade bort dem. Hon gick ner till källaren.

Harry satt med huvudet hängandes och Niall grät.

-How are you? frågade hon spontant.
-Why do you care? frågade han argt.
-I'm not Elena, sa hon. How long has he been gone?
-I don't know. Is he dead?
-No, he just got a taste of Elenas ninja skills.
Hon gick till Harry och lyfte hans huvud.
-Harry, sa hon. Harry!
Han mumlade något och öppnade långsamt ögonen.
-What happend? svamlade han.
-Elena knocked you down, förklarade Nathalie och log svagt.
-Why? frågade han.
-You were going back to the basement, after trying to escape. But she was behind you and knocked you down before you could move. She dragged you here and tied you.
Hon såg att hans ögon tårades och han lät allt falla. Hon kramade honom osäkert och strök hans rygg.
-I just want to go home, grät han.
-I know, viskade hon. I know. I'm so sorry that I did this. I didn't know what I was thinking.
Hon pussade svagt hans axel innan hon släppte honom.
-Please don't go, bad han och tittade in i hennes ögon.
Hon nickade och stod upp. Hon lossade repen och han lade sig på madrassen.
-Sorry Niall, but I can't be enough sure to untie you, sa Nathalie med ledsna ögon.
-No it's okay, sa han. I just wonder, may I have any food?
-Yes, of course, fnissade hon. Kelly might have been started with it. -Kelly!
-Yes? sa hon och dök upp vid dörren.
-Nialler is hungry, sa Nathalie.
-I start with it right now.
Nathalie lade sig jämte Harry.
-I am so sorry, viskade hon.
-Once again I wonder why you did it, sa han och kollade på henne.
-I wanted to, sa hon lågt. I actually have no specific reason of why. I guess I just wanted to meet you so badly and have you for my own.
-I'm sorry to say this, but you are quite pathetic, sa Niall.
-I know, mumlade hon.
-If you wanted to meet us why didn't you try? frågade Harry.
-Oh I tried, sa hon. A lot. But I guess it wasn't enough. My biggest dream is, was, to meet you. No not meet you, get to know you. You've saved my life from so much. But I'm just another fan.
-No, you're not just another fan, sa Harry. You're so much more.
-A directioner, sa Niall.
-That wasn't what I meant. I mean yes, and you're very dedicated. But you're the only fan who actually proceed to kidnap us. I'm kind of amazed.
-You are? frågade Nathalie överraskat.
-Yes, sa Harry menande. I mean you are kind though, we know you won't harm us. Or will you?
-Haha, no of course not, skrattade hon.
-I'm glad it was you and those other two, than some crazy teenagers or fourty-year old men, log Harry.
-Yeah would've been pretty annoying having some chicks screaming in your face all day, huh? sa hon och besvarade hans léende.
-Tell me about it.
-But I don't get it, sa Niall frågvist.Why do you rob banks?
-Well...It's a long story.
-Doesn't seem we have nothing else to do right? blinkade han.
-I'm not ready.
-Tell us when you are, log Harry och strök hennes axel.

Har säkert gått för fort fram i händelsen...Men jaja.. Jag kommer inte att be om förlåtelse för att det är ett väldigt sent kapitel, för det  är samma sak varje gån. Men jag säger förlåt ändå... kommer inte omma med några ursäkter heller för de är bara samma varje gång. Men nu är ett kapitel uppe!   Får se hur lång tid det tar till nästa gång... Jag är faktiskt väldigt tacksam, glad och lite förvånad över att ni ändå går in och kollar på bloggen måste jag säga! Tack så hemskt mycket för det! Ni är trogna läsare!   Så därför bjuder på denna låten, Strong, en av mina absoluta favoriter!  

Hej! Förlåt så hemskt mycket för att jag inte har lagt upp något på väldigt länge! Men har hemskt mycket läxor, nu när det är nian å allt... Och min dator har varit kass så jag har fått en ny å kunde inte ladda över dokumenten, har inte heller tagit mig tid att försöka göra det... Men nu har jag gjort det å nu kommer första delen av kapitel 6. Jag kommer antagligen att ladda upp så ofta. Förlåt!   

Elena satt på bussen påväg till stan.När hon kom till adressen gick hon av och började gå mot husen. Hon gömde sig bkom ett träd bakom Zayns hus. Hon såg ett hål i häcken, hon kröp under det och gömde sig bland några buskar.Hon såg honom prata i telefon i köket.''I hope it's not Perrie'' tänkte hon. Hennes telefon vibrerade hon hon tog snabbt upp den från fickan. Hon svarade och tittade upp mot huset, för att se om Zayn hade hört, men det hade han inte.
-Hello? viskade hon.
-I turned off her phone, sa Nathalie i andra änden.
-Can you please check who Zayn's talking to? He's on the phone, I'm just curious, bad Elena.
-Yeah hang on a sec, sa Nathalie.
Elena hörde Nathalie knappa på tangenterna. Efter några minuter sa hon:
-He's talking to Paul, sa Nathalie. About the tour.
-Okey thanks, sa Elena och var påväg att stänga av.
-Wait! ropade Nathalie.
Elena satte telefonen mot örat.
-Perrie is in the mall with Jade and Jesy.
-Turn off their phones too then, sa Elena något irriterat.
-Do you mind sitting in the bushes in about an hour? frågade Nathalie.
Elena kunde se henne flina medans hon knappade på datorn igen.
-How did you..? Oh, sa Elena.
-Forgot I am a hacker? sa Nathalie triumferande. I have his house up on the screen, so I can warn you if someone is coming.
-Thanks Nathalie. What would I do without you? log Elena.
-Well not survive, that's for sure, fnissade hon. I call you when I'm done.
-Great, bye, sa Elena och klickade henne.
Elena satt och vänmtade tålmodigt på att Nathalie skulle ringa. Hn såg Zayn öppna dörren ut från köket. ''What will I do if he comes out?'' tänkte Elena i panik. ''Calm down, you'll fix this''.
Hennes telefon vibrerade igen.
-Yes? viskade hon, tystare än förut.
-Okey their phone are off, but I wouldn't come out from the bushes if I was you, sa Nathalie.
-What should I do? frågade Elena. I'm not going to sit here any longer. My knees hurts.
-Can you crawl out from hedge again? frågade Nathalie.
-Isn't it a big chanse that he will see me? frågade hon och tittade mot hålet sedan mot Zayn.
-I can call him, föreslog hon. Just to distract him.
Elena klicade henne och väntade på att Nathalie skulle ringa Zayn. Hon hörde telefonen och Zayn gick till bordet, för att ta upp telefonen och svarade sedan. Hon kröp snabbt ut från buskarna och ut från häcken. ''Phu that was close'' tänkte hon. Hon gick upp till framdörren och tog ut hennes handskar från väskan. Hon tog ut kuvertet och öppnade det. När hon hade satt på sina handskar tog hon ut brevet och sköt det under dörren. Hongömde sig bakom huset, väntade på att Zayn skulle ta brevet och antagligen öppna dörren. Hennes telefon vibrerade igen. Text from Nathalie: He has the letter, now go!
Elena skyndade ut från infarten och gick längs vägen som om inget hänt.

Kelly satt vid köksbordet med Nathalie. Hon försökte komma på ett sätt att ta Liam och Louis. Hon suckade för femte gången, bara denna minuten.
-What's wrong? frågade Nathalie oroligt.
-I can't make up any idea how to kidnap Liam and Louis, suckade hon.
-Leave it for now then, sa Nathalie och gick mot kylen. Damn we're out of food. I'll go shopping.
-Okey, you have money? frågade Kelly.
-Kelly... We robbed a bank on four million about three days ago, sa Nathalie och flinade retsamt.
-Oh.. Right, sa Kelly. I'm a bit gone.
-Go and rest then.
Nathalie gick ut till hallen och tog hennes väska.
-Elena should be home soon, so don't worry. And you have Harry and Niall, log hon och gick ut genom dörren.
Kelly suckade igen och gickt till vardagsrummet. Hon lade sig ner på soffan och tänkte att hon behövde lite sömn.
Samtidigt.
Niall tog av repet runt Harrys handleder.
-Thanks Ni, sa han och utgav en djup suck.
-Harry look, saNiall och pekade på en svart nål-liknande sak.
Han gic mot den och tog upp den. Han höll den under lampan.
-It's a hairpin, sa han.
-Let me see, sa Harry och stod upp. Do you know what this means?
-That one of the girls dropped it? sa Niall frågvis.
-Niall, Niall...This is our escape, log Harry.
-It is? frågade han dumt.
-Come on, sa Harry.

Resten kommer antingen imorgon eller senare ikväll   Kommentera gärna vad ni tyckte! 

-Hmpf, mm, lalala, mumlade Niall.
Harry tittade upp.
-Niall? sa han tyst.
-Hmpf, mumlade Niall igen.
-Niall! sa Harry lite högre och satt snabbt upp.
Niall öppnade sakta ögonen och lyfte sitt huvud slowly.
-Harry? mumlade han.
-Yeah bud, it's me. How ya feelin'?
-I don't know, svarade han och tittade på vad han trodde var Harry. Where am I?
-In a basement, svarade Harry med en hård röst. We've been kidnapped.
-What?!utbrast Niall chockat.
-By three girls, förklarade Harry. A short, blonde one -the leader I suppose- a dark girl -taller than the others- and a middlelength girl with a pile (lugg).
-A dark girl you said? sa Niall tankfull.
-Yes, thin. Gorgeous if you're asking me.
-Oh god! She must've drugged me, sa Niall förskräckt. The last thing I remember was that I went to McDonalds and this girl ordered for me. I thought it was a bit strange, but she insisted.
-Hmm...I wonder why they kidnapped us. They don't have any reason why.

Samtidigt.
-So how shall we get the other boys? frågade Kelly medans hon gjorde fruktsallad.
-Zayn's quite easy, sa Elena. We can always say that we have Perrie, we're asking for some money to switch her with. He comes to the place we write and BAM, knocking him down.
-You don't think he will call the police, even though we sais he should not? frågade Kelly.
-Maybe...sa Elena fundersamt. We have to try. If he calls them and they'll come or something ... I know what I have to do.
-Using your skills,retades Nathalie.
-Yep. You'll help me, log hon.
-'Course, sa Nathalie och besvarade léendet.
De dukade bordet och Kelly satte skålen i mitten.
-Shall we give them some? frågade Kelly.
-I'll do it, sa Nathalie.
Hon tog en skål och hällde i frukt. När hon öppnade dörren och var påväg ner hörde hon Niall och Harry prata. Hon stod där ett tag, för att höra vad de sa.
-I wonder why they kidnapped us. They don't have any reason why, hörde hon Harry säga med en tankfull röst.
-You sure they're no fans? mumlade Niall.
-I don't know. The blonde one, I don't know her name, she said that she's someone we should fear but still love. I wonder what she meant with that.
-She must be a fan. I mean, we should fear her because she kidnapped us, right?
Harry nickade. ''He's a smart boy'' täntke Nathalie.
-But love her because she's a fan. We love our fans, don't we?
Harry nickade igen.
-Since when did you bacame so smart? frågade Harry léendes.
-Right now, skrockade Niall. I want to go home.
-Me too, sa Harry ledsamt.
Nathalie tände ljuset och gick ner. Hon kände ett sting av skuld, men visade det inte. Ingen behandlar henne så som Harry gjorde tidigare idag. Hon satte skålen framför Niall och lossade på repet.
-Eat some, sa hon till honom.
Hongick upp igen. Ignorerade Harry helt och hållet.
-Don't do anything stupid! ropade hon innan hon stängde och låste dörren.

Elena skrev en lapp på datorn; Ten millions and you'll see your beautiful girlfriend again. Call the police and she's DEAD! The forest outside the town, eight o'clock. Hon skrev ut det och lade in det i ett kuvert.
-NATHALIE! ropade hon sedan.
-What, what, what?! sa Nathalie oroligt medans hon sprang nerför trappan.
-I need Zayns adress.
-Was that it? sa Nathalie överraskat. So much screaming for one little thing?
-Are you talking back to me? hotade Elena.
-No, sa Nathalie med rynkade ögonbryn.
-I hope so. Now the adress, sa Elena kallt.
Nathalie satte sig vid datorn och började jobba. Hon försökte hacka sig in på det privata adress registret. Ett register där du kan se personer som vill vara privata. Till exempel, personer som blivit dödshotade eller i detta fallet, kändisar. ''I wonder how the boys are feeling down there'' tänkte Nathalie medans hon försökte hacka sig in. Efter en timma eller två kom hon in på sidan.
-Elena! I'm in! ropade hon.
Elena kom in i köket och skrev ner adressen utan att röra på munnen.
-Thanks, sa hon kort.
-What's the matter? frågade Nathalie oroligt.
-Nothing, sa Elena enkelt.
För enkelt.
-You know you can talk to me about everything, sa Nathalie och gav Elena en mjuk blick.
Elena nickade och försvann till hallen.
-Don't you think we shall take her phone? frågade Nathalie.
-Can't you block his number?
-I'll try. But I won't promise anything.
-Call me when you're done, sa Elena och gick ut.

-He's in the line, väste Elena. Hurry!
Kelly gick in på McDonalds, fram till Niall.
-Such a cute guy like you shouldn't pay for the food, flörtade Kelly. Let me pay.
-You sure? frågade han osäkert. I usually don't let strangers to girls pay.
-Well. If a stranger to guy can pay for us girls, girls can do the same to guys, right? Come on, I insist.
-Okey, log han.
Niall sa vad han skulle ha.
-Take a table, I'll be coming with it, log Kelly.
Niall gjorde som hon sa och letade efter ett bord. Hans mat kom och Kelly tog med brickan till stället där de har ketchup och sånt. När ingen såg tog hon ut sömnmedlet och hällde det i hans cola. ''Sleep tight Nialler'' tänkte hon. Hon gick till bordet där Niall satt och väntade och satte sig mitt emot honom.
-Thank you so much, love, log han. I owe you this.
-No no, sa Kelly medans hon skakade på huvudet.
Efter ett tag märkte Kelly att Nialls ögonlock blev tyngre.
-You tired? frågade hon honom med en ''orolig'' blick.
-Yeah a bit, gäspade han.
-Come on I'll help you out, sa Kelly.
-No no, sa han medans han skakade på huvudet, men han lade huvudet på brickan.
-It's okey, he fell asleep, ursäktade Kelly när hon såg de nyfikna blickarna.
Hon lyfte upp honom och hon fick hjälp med att bära ut honom från resturangen. Bussen kom och hon och Elena tänkte att de lika gärna kunde ta den till slutstationen. De fick lite konstiga blickar men de bara log ursäktande. Efter några minuter kom de till slutstationen. Tjejerna bar ut Niall från bussen. Skogen, som ledde till deras hus, var inte så långt borta.
-You think we can carry him the whole way? frågade Kelly, Elena.
-Well, with some stops, yes, svarade hon.
De lade hans armar på deras axlar och de började gå.

Under tiden.
Nathalie hade gjort lite pasta föratt ge till Harry. Hon lade upp det på en tallrik och gick ner till källaren.
-I hope you're hungry, sa hon och satte tallriken framför sängen.
-How do I know you haven't poisoned it? frågade han ifrån ett hörn lite längre bort.
-Why would I? I don't have any use for you if you're dead.
Han ställde sig upp och gick till sängen. Han tog upp tallriken och tog små bitar på pastan.
-It's clean Styles, look, sa Nathalie och tog gaffeln ifrån honom.
Hon tog lite av pastan och stoppade det i munnen.
-See? sa hon när hon tuggat. You need to eat.
Harry tog gaffeln och började äta.
-I've forgot how hungry I was, sa han. I need an explination.
-Not now,sa Nathalie och stod upp. I don't know, as I told you.
-You must know why you decided to kidnap me, sa han och rynkade ögonbrynen.
-Who said I only wanted you? flinade hon.
Hans ansikte hårdnade, hans ögon blev mörka och hela hans kropp var spänd.
-Yes Harry, your bandmates too, sa hon fortfarande flinande. Did you think you were special.
-SHUT UP! röt han och kastade tallriken i väggen.
-Now that wasn't nessecary, suckade Nathalie.
Han grep tag i hennes armar och slängde henne på sängen med honom över sig.
-What are you doing?! Let go of me! skrek hon och försökte komma loss.
-Don't you dare touch my friends! väste han.
-I won't, sa hon oskyldigt. But unfortunatly my friends already catched one of them. And if you don't let go of me now it won't be funny. Neither for you or for...Nialler.
Hon viskade hans namn.
Harrys grepp hårdnade om hennes armar. Han lutade sig långsamt framåt och viskade, med en hård röst, i hennes öra;
-I swear I'll kill you.
-You'd really kill a girl? sa Nathalie med ett flin.
-I can do anything when I lose my temper, hotade han.
-I like guys with bad temper, sa hon och höjde på ögonbrynen.
Källardörren öppnaded och de hörde fotsteg i trappan.
-I think you should let me go, viskade Nathalie.
Han lossade på greppet och satt upp.
-What are you two doing? frågade Elena i en otrevlig ton.
-Nothing at all, sa Nathalie och ställde sig upp.
-What have you done to him?! utbrast Harry och sprang fram. Niall! NIALL!
-He won't hear you, sa Elena och puttade ner honom på sängen.
-What are you doing! frågade han desperat.
Hon tog ett rep och band fast honom vid röret igen.Kelly hade satt Niall i en stol och bundit fast honom.
-Anyway, you won't be alone any more, log Elena.
De gick upp för trapporna. Nathalie vände sig om.
-Ey, Styles. You've made me quite pissed, so don't expect me to be nice anymore, sa hon.
De släckte ljuset och stängde dörren.