De gick upp för trappan och Harry lyssnade mot dörren. Det var tyst.

De väntade några minuter innan Harry satte i hårnålen i låset. Han vred försiktigt om och den öppnades. Han vände sig mot Niall och log.
Han öppnade försiktigt dörren och de gick ut. De smög försiktgt till en av öppningarna i köket.

De kom till vardagsrummet. Niall knackade Harry fort på axeln och pekade på soffan.

Harry signalerade att de skulle gå tillbaka till köket. De backade ut, men de hörde en duns.

De vände sig om för att se vad det var. En bok hade ramlat ner från bokhyllan.

De hörde någon stöna lätt på soffan och de smög försiktigt till köket igen.

Niall pekade på den andra öppningen, de smög dit, och blev mötta av Kelly.
-Where are you going? frågade hon kallt.
-Home, svarade Harry modigt.
-Don't make me punsh you, hotade hon.
Harry puttade in henne i väggen och han sprang iväg med Niall bakom sig. Kelly var snabbare och tog tag om Niall och höll i hans kind, en rörelse och hans nacke skulle brytas.
-Stay where you are Styles! utbrast hon.
Han stannade och vände sig om.
-Don't hurt him, bad han.
-Go back to the basement then.
Han var påväg att ta ett steg fram när han föll mot marken. Elena var bakom honom.
-Was it necessary? frågade Kelly.
Elena svarade inte, hon tag i Harrys vrister och drog honom till källaren igen.

Kelly följde efter med ett hårt grepp om Niall. De band dem mot varsitt rör. Elena var fortfaranade tyst när hon gick uppför trappan.
-What were you thinking?! morrade hon åt Kelly när hon låst dörren.
-What do you mean? sa hon oförståligt.
-You didn't have any control over them, sa hon med en ursinnig röst.
-I fell asleep, I'm sorry, sa hon lugnt.
-Those sort of things isn't allowed! Kelly we have kidnapped the worlds most famous boyband. One step wrong and we will be killed!
-I'm sorry, it won't happen again, sa hon ledsamt.
-I hope not, or else you will go to the basement with them. By the way, where's Nathalie?
-She went out grocery shopping. We ran out of food, svarade Kelly.
Elena gick upp till hennes sovrum medans Kelly gick till vardagsrummet.

Några minuter senare öppnades ytterdörren.
-I'm home! ropade Nathalie med en glad ton.
-Hey, suckade Kelly.
Nathalie gick in i köket och satte påsarna på diskbänken.
-Wow you sound really happy, sa hon sarkastiskt.
Kelly gick in i köket och satte sig vid det stora träbordet, som stod mitt i.
-What happend? frågade Nathalie med en orolig blick.
-Harry and Niall tried to escape. I catched Niall and told Harry to stop. When he was about to go to the basement, he fell to the ground.
-What?! utbrast Nathalie chockat.
-Elin knocked him down and dragged him to the basement. Then she yelled at me, suckade Kelly.
-She did what? väste Nathalie. Did she knock him down?
-Yes, why? frågade Kelly förvånat.
-Where is she? frågade hon kallt.
-Upstairs, sa Kelly.
Nathalie gick uppför trapporna med hårda steg. Hon bankade på Elenas dörr, men väntade inte på svar.
-What? svarade Elena en aning irriterat.
-Why on earth did you knock him down?! skrek hon.
-Cause he nearly escaped, sa Elena lungt.
-Was it really necessary? He would have gone back to the basement!
-Why are you questioning my way to work? frågade Elena. Who wanted to kidnap them? You. Who is in love with the curly haired boy? You. Do you even know who they are?
-Of course I do.
-Well obviously not, sa Elena och satte sig upp. They're the worlds most famous boyband. One step wrong and we'll be killed. Don't you get it? They're no ordinary people. They're worth millions of billions.
-Don't talk about them like they were items, hotade NathaIie.
-Well, I thought they were kind of items to you, väste Elena. Especially by the way you treat them.
Nathalie smällde igen dörren och sprang ner.
-Are you okay? frågade Kelly oroligt.
-Yes everythings fine, ljög hon.
Hon kände tårarna stiga men hon blinkade bort dem. Hon gick ner till källaren.

Harry satt med huvudet hängandes och Niall grät.

-How are you? frågade hon spontant.
-Why do you care? frågade han argt.
-I'm not Elena, sa hon. How long has he been gone?
-I don't know. Is he dead?
-No, he just got a taste of Elenas ninja skills.
Hon gick till Harry och lyfte hans huvud.
-Harry, sa hon. Harry!
Han mumlade något och öppnade långsamt ögonen.
-What happend? svamlade han.
-Elena knocked you down, förklarade Nathalie och log svagt.
-Why? frågade han.
-You were going back to the basement, after trying to escape. But she was behind you and knocked you down before you could move. She dragged you here and tied you.
Hon såg att hans ögon tårades och han lät allt falla. Hon kramade honom osäkert och strök hans rygg.
-I just want to go home, grät han.
-I know, viskade hon. I know. I'm so sorry that I did this. I didn't know what I was thinking.
Hon pussade svagt hans axel innan hon släppte honom.
-Please don't go, bad han och tittade in i hennes ögon.
Hon nickade och stod upp. Hon lossade repen och han lade sig på madrassen.
-Sorry Niall, but I can't be enough sure to untie you, sa Nathalie med ledsna ögon.
-No it's okay, sa han. I just wonder, may I have any food?
-Yes, of course, fnissade hon. Kelly might have been started with it. -Kelly!
-Yes? sa hon och dök upp vid dörren.
-Nialler is hungry, sa Nathalie.
-I start with it right now.
Nathalie lade sig jämte Harry.
-I am so sorry, viskade hon.
-Once again I wonder why you did it, sa han och kollade på henne.
-I wanted to, sa hon lågt. I actually have no specific reason of why. I guess I just wanted to meet you so badly and have you for my own.
-I'm sorry to say this, but you are quite pathetic, sa Niall.
-I know, mumlade hon.
-If you wanted to meet us why didn't you try? frågade Harry.
-Oh I tried, sa hon. A lot. But I guess it wasn't enough. My biggest dream is, was, to meet you. No not meet you, get to know you. You've saved my life from so much. But I'm just another fan.
-No, you're not just another fan, sa Harry. You're so much more.
-A directioner, sa Niall.
-That wasn't what I meant. I mean yes, and you're very dedicated. But you're the only fan who actually proceed to kidnap us. I'm kind of amazed.
-You are? frågade Nathalie överraskat.
-Yes, sa Harry menande. I mean you are kind though, we know you won't harm us. Or will you?
-Haha, no of course not, skrattade hon.
-I'm glad it was you and those other two, than some crazy teenagers or fourty-year old men, log Harry.
-Yeah would've been pretty annoying having some chicks screaming in your face all day, huh? sa hon och besvarade hans léende.
-Tell me about it.
-But I don't get it, sa Niall frågvist.Why do you rob banks?
-Well...It's a long story.
-Doesn't seem we have nothing else to do right? blinkade han.
-I'm not ready.
-Tell us when you are, log Harry och strök hennes axel.

Har säkert gått för fort fram i händelsen...Men jaja.. Jag kommer inte att be om förlåtelse för att det är ett väldigt sent kapitel, för det  är samma sak varje gån. Men jag säger förlåt ändå... kommer inte omma med några ursäkter heller för de är bara samma varje gång. Men nu är ett kapitel uppe!   Får se hur lång tid det tar till nästa gång... Jag är faktiskt väldigt tacksam, glad och lite förvånad över att ni ändå går in och kollar på bloggen måste jag säga! Tack så hemskt mycket för det! Ni är trogna läsare!   Så därför bjuder på denna låten, Strong, en av mina absoluta favoriter!