Nu var det dags för lunch. Jag gick med Hannah och Laura till matsalen. Jag kunde inte sluta tänka på varför Louis ignorerade mig. Så fort jag vinka eller log mot honom tittade han bort.

En gång sa jag hej, men han bara låtsades starta en konversation med sina kompisar.
-Hello? Earth calling Julie, sa Hannah och viftade med handen framför mitt ansikte.
Jag vaknade upp från mina tankar.
-What? frågade jag förvirrat.
-Haha, I wonder which world you were in, skrattade Hannah. Shall we sit over there?
Hon pekade på ett avlångt bord som var vid fönstret, nästan längst bort i matsalen.
-Yes, sure.
Vi gick dit och satte oss.
-What where you thinking about? frågade Laura mig nyfiket.
-Ehm...Louis, svarade jag osäkert.
-Julie. I have three words to tell you, sa Hannah. Forget that jerk.
Jag tittade frågandes på henne.
-Okey, look, började Laura. Louis and his little ''gang'', are the most popular guys in school.
-They don't take in anyone in the gang, fortsatte Hannah. Especially not ''newbies''. We don't tell you this to make you feel sad. It's the truth. And I promise that you will see it, sooner or later.
-And there they are, muttrade Laura.
Jag tittade mot matkön.
-Have they done something stupid or special to someone? frågade jag Hannah.
-Well...I know that Zayn and Harry called a girl chicken, svarade hon.
-What? Why?! utbrast jag.
-Two reasons; She loved chicken and she was afraid of many things.
-That's horrible, sa jag.
-I know. Last term was her last at this school. So you have to watch out for them.
-Psst, they coming to our table, viskade Laura.
-Are you friends with them? frågade jag.
-No way. We were, but they used us at crap, svarade Laura.
-Hello girls, sa Harry. Can we sit here?
-Why would you? frågade Laura spydigt.
-We have a new friend now. This is Julie, sa Hannah och pekade med handen på mig.
Killarna tittade på mig. Jag kände att jag bara ville sjunka igenom marken.
Liam viskade nånting till Zayn, som började skratta.
-What? frågade Laura. If you are talking crap behind her back. I promise you will regret it.
-Oh, I'm so scared, sa Niall och lät som en tjej.

Jag orkade inte bry mig. Jag petade i mig maten, potatismos och köttbullar. Jag kollade på Louis, han tittade på mig och log vagt. Jag tittade surt på honom. Jag trodde inte att han var en sådan person.
Jag ställde mig upp,och tog tag i louis arm. Jag struntade i att brickan åkte ner i golvet när jag drog i honom.
-I need to talk with you, sa jag argt.
När jag dragit med mig Louis, nästan till utgången. Hörde jag några av killarna ropa:
-Whow the new lovebirds eh?!
Jag puttade ut Louis och pekade finger mot dem.
De bara ''oh-ade''.
-Why do you ignore me? frågade jag Louis när vi var utom hörhåll.
Jag visste egentligen svaret, men jag ville höra det från honom.
-I-I...började han.
Jag tittade på honom med en blick som sa ''nå?''.
När han inte sa något brast mitt tålamod.
-You will regret it Louis. It's worth it. I can see that you want to talk with me. But you're afraid, aren't you?
Han bara tittade på mig, med sorgsna ögon.
-I've also been in your situation. Do you want to know what I did? fortsatte jag.
Han nickade.
-I stayed back. I didn't want to be someone who wasn't me. And I think you don't want it either. This summer I saw a nice guy, who actually stoled my heart. But now...I don't think it's the same guy. I can't believe it is.
Jag var tyst, väntade på att han skulle säga något. Jag kan inte förstå att jag precis erkänt att jag gillade honom på det speciella sättet.

 Kapitel 13 uppe nu :) Kommentera vad ni tycker! Läs, njut, sprid!  

Augusti (skolstart):

Idag var det dags för skola. Den nya skolan. Jag var ganska nervös, men som tur var så gick Louis och Harry där. Synd bara att det inte var i samma klass.
Jag satte upp håret i en hög tofs och sedan var jag klar. Jag hade på mig ett par svart/gråa jeans och en vit magtröja med trekvarts armar. Det kändes att det var höst ute. Sommaren hade gått så fort.
Jag tittade på klockan, halv nio. Skolan börjar nio och det tar bara en kvart att gå.

Tio minuter om man går snabbt.
Jag tog min väska och gick ner till hallen. Mamma och pappa hade åkt till jobbet.
Jag tog på mig mina vita converse och drog på mig skinjackan. Hängde väskan över axeln, så den satt diagonalt. Jag gick ut och kände en kall vindpust slå emot mig.

Skolan:

Jag gick in i den stora byggnaden. Jag letade upp rektorns kontor, och efter många upp och ner springningar hittade jag det. Jag knackade på och inifrån hördes en kvinnlig röst säga:
-Come in.
Jag klev försiktigt in.
-Hi, I'm Julie Jones.
-Welcome, sa rektorn och skakade min hand. Have a sit.
Jag satte mig ner. Fjärilarna blev bara fler och fler. Rektorn tog fram en mapp och bläddrade i den.
-You were studying social Sience in your old school?
Lät mer som en fråga än ett påstående.
-Yes I were, svarade jag nervöst.
-Then you will start in class s2S, sa rektorn och gav mig ett schema och skåpskod.
-Thank you, sa jag.
Jag reste mig upp och gick ut. Jag letade upp mitt skåp, 225.
Det fanns tre våningar i skolan. Nedersta våningen fanns förstarings-elever och expedition.

På andra våningen fanns andrarings-elever, och på tredje tredjerings-elever. Jag gick upp en våning. Och hittade till slut mitt skåp lite längre bort i korridoren. Jag kollade på koden och låste upp. Jag kollade på schemat och såg att jag skulle ha media i klassrum 201. Jag lade in schemat i skåpet och hängde av min jacka. Jag gick längs korridoren och letade efter rum 201.Vilket inte var så svårt. Jag kollade på klockan, prick nio.

Jag tvekade lite innan jag knackade lätt på dörren.
-Come in! ropade en man innanför dörren.
Jag öppnade försiktigt dörren och klev in.
-Hello, sa mannen, som jag gissar var min nya lärare. You must be Julie.
-Yes that's right, sa jag.
-Welcome. I am your new class teacher, mr.Smith This room is your classroom. Can you please tell us about yourself?
Jag nickade och berättade, var jag kom ifrån, varför vi flyttat och så vidare.
-Thank you. You can sit with Liam, sa mannen.
Jag gick och satte mig ijämte Liam, längst bak mot vänster närmast fönstret.
-I will soon give you the books, sa mr.Smith till hela klassen. I will just see who's here.
Han tog fram en lista från skrivbordslådan.
-Julie Jones?
-Yes, sa jag.
-Liam Payne?
-Yes, sa killen ijämte mig.
-Hannah Mayer?
-Here, sa en tjej några rader framför mig med naturligt blondt hår.
Han ropade upp alla. Det var en ganska så liten klass. Vi var nog inte mer än arton-tjugo stycken.
Det ringde ut till rast. Jag tog väskan och böckerna jag fått. Jag gick till mitt skåp och lade in dem där.

Jag kollade på schemat, psykologi.
-Hello, sa en röst.
Jag stängde skåpet och tittade till höger om mig.
-Hi, sa jag.
-I'm Hannah.
-Julie.
-I know. Do you know anyone here?
-Yes, I do.
-Who?
-Two guys. Louis and Harry.
Hannah tittade storögt på mig.
-How? frågade hon förvånat.
-I'm neighbour with Louis. We have been together all summer. I mean not together together. Just friends.
-I see...Was he nice?
-Yes he was really kind.
-Good. Do you want to eat lunch with me and Laura later?
-It would be really nice, sa jag och log.
Hon log tillbaka.
-See ya later then.
Laura gick också i min klass. Hon hade brunt, axellångt hår. Och var i medellängd.
Jag kollade mig omkring. Nästa lektion började inte försen om tio minuter, så jag kunde väl lika gärna stå här.
Jag kollade på några killar. Jag tyckte jag kände igen två av dem.

När den ena vände sig om såg jag att det var Louis.
Jag log och vinkade lite, men han vände bara snabbt på huvudet. Jag blev lite chockad. Vi stod kanske bara femton meter ifrån varandra, så han måste ju ha sett att det var jag.

Kapitel 12 kom fortare än jag tänkt mig :) Men det är ju bara bra. Nu börjar jag också komma till själva handlingen, det som jag tänkt att den mer ska handla om, eller hur jag ska säga. Hoppas ni gillade det. Kommentera, läs, sprid, njut! :) 

Jag måste säga Tack, Tack, Tack till era underbara kommentarer. Ni anar inte hur mycket det gör min dag! Att läsa sådana positiva och snälla och helt klart underbara kommentarer, på morgonen gör så att hela min dag känns toppen! :D Att gå från morgonsur till morgonglad. Det är inte lätt jag gör det, men jag gör det genom att läsa era fantastiska kommentarer <3 Så tack så jättejättejätte mycket för era kommentarer! Älskar er alla!   

Kapitel 12 kommer nog inte idag utan senast tisdag förhoppningsvis :) Men kika ändå in varje dag ifall om jag publicerar tidigare

Ni får ha en underbar dag och ett superskönt sommarlov!

Juli (cirka en och en halv månad senare)

Det hade nu gått två och en halv månad, ungefär, av sommarlovet. Mary fick stanna hur länge hon ville,

men var tvungen att åka hem imorgon.
-Do you have to go? frågade jag.
-Yes, unfortunalty. My uncle lives in France, and then I be there til the end of summer, sa Mary nedstämt.
-Promise me to call every day, sa jag.
-I promise, sa hon och log.
-What shall we do this last day together? frågade jag efter en stund.
-What about that home spa we bought, and a movie night? föreslog Mary.
-That would be great! sa jag och sken upp.
Klockan var inte mer än elva, så vi bestämde oss för att göra lite lunch.
Vi gick ner till köket.
-What's for lunch? frågade Mary.
-Hmm, what about pasta and cheese sauce? föreslog jag efter att ha kollat i alla skåpen.
-That sounds great!
Jag plockade fram pastan och den färdiggjorda ostsåsen.
-I wonder where mum and dad is, sa jag medans jag höll i kallt vatten i kastrullen.
-Maybe they are asleep?
Jag ställde kastrullen på spisplattan. Nu var det bara att vänta på att vattnet skulle koka upp.
-Shall we do the cheese sauce? frågade Mary.
-Not yet. We can do it when the pasta is in the saucepan, sa jag.
Efter några minuter hade vattnet kokat upp och jag hällde i pastan.
-Now we can do the cheese sauce, sa jag och log.
Mary tog fram en mindre kastrull och hällde i såsen.
Efter cirka en kvart var maten klar och vi satte oss ner för att äta.
-I still wonder where they are, sa jag lite oroligt. They usually not sleep this long.
-Maybe they are shopping? Don't be so worried. They will be fine, sa Mary.

Cirka en timma senare Marys perspektiv:

-Shall we have the spa now? frågade Julie förväntansfullt.
-Yes absolutely, sa jag.
Jag tog fram det vi köpt. Bland annat ansiktsmasker, badbomber och body spa mud.
-Mudpack first, sa Julie.
-Okey.
Vi gick in i badrummet och fixade med allt.
-How long shall we sit like this? frågade Julie.
-Eight minutes, sa jag.
Vi satt i varsin stol med lera i ansiktet och gurkor på ögonen.

-And now? frågade jag när vi tagit av oss ansiktsmasken.
-Body spa mud, sa Julie.
Julie fick göra det först, så hon masserade in leran på kroppen och satte sig i badkaret.
-Eight minutes right? frågade hon.
Jag nickade.
Sedan var det min tur. Jag gjorde likadant och satt i åtta minuter i badkaret.
-Bathbombs! sa både jag och Julie samtidigt.
Vi fyllde badkaret och släppte i en badbomb.
-Shall we listen to that spa music we bought too? frågade jag.
-Yes, sa Julie och klev ner i badkaret.
Jag hämtade skivan och bandspelaren.
Satte i kontakten och skivan.
-It's so relaxing, sa Julie och blundade.
Jag kunde inget annat än att hålla med.

Här är kapitel 11. Tycker jag blir bättre på att uppdatera, eller vad tycker ni? Kommentera vad ni tycker om detta kapitel :) Tänkte också ha en tävling snart. :D Vad det är för tävling får ni se imorgon ;) Hoppas ni njuter och sprider :)

Jag fick en fråga förut om jag kunde ladda upp en bild på mig själv. Å såklart kan jag det :) Här är jag.... KAPITEL 10 FINNS UNDER DETTA INLÄGG. Ha en bra dag! :)  

Marys perspektiv:

-Damn, sa Louis
-Didn't I say that I would win? sa Julie triumferande och ställde sig med armarna i sidorna och tittade ner på Louis.
-Mary, who do you want to compete with? frågade Louis mig, och ignorerade Julie.
-You. If Julie is that good, I don't want to take the risc, svarade jag.
Julie skrattade och satte sig i soffan, och jag satte mig på golvet ijämte Louis.

Julies perspektiv:
Vi hade spelat ganska länge, och jag vann över både Mary och Louis ett antal gånger.
-What time is it? frågade jag medans jag spelade mot Mary.
-A quarter past six, svarade Louis.
-Already? sa jag förvånat. I think we have to go home.
Vi spelade klart och sedan gick vi ut till hallen.
-Are you going to do something tomorrow? frågade Mary Louis.
-Yes, unfortunalty.
-Okey. But...See ya, sa jag och gick ut.
-Yeah. I call you.
Jag log. Bara tanken på att han vile ringa mig gjorde så det pirrade i min mage.
-Sorry if we came late.But now we're here, var det första jag sa när jag kom in.
-Hi! ropade mamma. It's just a quarter past six.
Vi gick in i köket.
Mamma höll på att göra mat, och pappa vet jag inte var han var.
-Where's dad? frågade jag.
-He's out, svarade hon bara.
Jag nickade. Jag ville ju veta var han var. Att han var ute kunde jag ju lista ut själv.

Men jag ville inte fråga. Hon verkade så ledsen när hon svarade.

-Will he come for dinner?
-No. I don't know when he's home.
-You don't even know where he is, right?
-No I don't.
-What's for dinner? frågade Mary.
-Tacos, svarade mamma lite gladare.
-What day is it today? frågade jag.
-Friday.
-We can help you lay the table, sa Mary.
Mamma nickade och vi plockade fram tallrikar och glas.
-We can make sallad too, sa jag.
-Yes please, sa mamma medans hon rörde i köttfärsen.
Vi ställde fram allt på bordet, och vi började äta.

Det är blev nog ett ganska så kort kapitel. Men det är i alla fall något. Kommer börja på nästa kapitel ganska snart för jag har ganska många idéer nu :) Kommentera vad ni tycker!! Älskar er. Och jag måste säga att era kommentarer är guld värda!  

Hejhej! Har nu äntligen fått upp headern! Hoppas ni gillar den. Jag vet att det är typ sträck runt bilderna, men jag vet inte hur man tar bort de så det får vara så.

Tack så hemskt mycket världens bästa vän!!!  Kika in på hennes fotoblogg, hon är superbra!! www.youlookatmypictures.bloggplatsen.se :D :D :D 

Ska skriva kapitel 10 så snart som möjligt

Hej. Jag har gjort en jättefin header, som jag vill ha här på bloggen. Problemet är bara att jag inte kan ladda upp den. Är det någon av er som vet hur jag ska göra? Tacksam för svar!