Sofies perspektiv:

Klockan hade blivit kring 12:00, och vi var nu i Chelsea. Det var en otrolig karneval, människor som snurrade med eldrep(?), dansade och åkte med häst å vagn. De fanns även stånder med godis, mat och massa annat. Det var som en karneval-marknad. 

-This is amazing! utbrast Holly och hoppade runt som en sockerberusad litet barn.

-Haha, yes it is, instämde jag.

-Holly take it easy, sa Liam och försökte låta allvarlig. It's other people here too.

-So what? Let me live, sa hon och snurrade runt med utsträckta armar och huvudet upp mot himlen.

-I'm a bit hungry, sa Lucy, someone who wants food?

-Me! I never thought you should ask, sa Niall.

-Haha, come then, sa Lucy skrattandes.

De gick iväg en bit bort från folkmassan, och vi andra stod kvar för att titta på resten av karnevalen.

-Excuse me, sa en tjej. Can I please have an autograph?

-Of course, sa Louis och log vänligt.

Han kladdade ner sin autograf på ett papper han fick av flickan. Precis som de andra.

-What's your name? frågade Liam.

-Alice, svarade tjejen. 

-Where's Niall? frågade hon sedan och tittade sig omkring.

-Buying food, svarade jag.

-Oh, sa hon. Who are you?

-I'm Sofie, svarade jag vänligt. I'm in the same class as Holly, Liams sister.

-Nice to meet all of you, sa Alice.

-Nice to meet you too, svarade Harry.

Niall och Lucy kom sedan tillbaka.

-Gosh, you've been gone for an hour! klagade Zayn.

-We were hungry, försvarade Niall sig.

-We looked at the stalls too, sa Lucy.

-Who's this? frågade Niall och tittade på Alice.

-I'm Alice.

-She's a fan, sa Harry.

-Do you want an autograph? frågade Niall vänligt.

-Yes please, sa Alice och log stort.

Han kladdade ner sitt namn, och gav henne även en kram. Vilket vi andra också gjorde.

-Bye! Really need to go now, sa Alice samtidigt som hon gick vinkandes bort.

Nialls perspektiv:

Jag och Lucy gick iväg mot de olika stånden, för att kolla om det fanns något gott att äta.

-What about this? sa Lucy som hade stannat vid en hamburger grill.

-Perfect, sa jag och tog upp min plånbok. I pay.

-No, no, no, protesterade Lucy.

-Yes, yes,yes, sa jag.

-Haha, okey then, gav hon med sig. Just this time.

-We'll see, sa jag utmanande.

Hon svara genom att räcka ut tungan.

Vi beställde och gick sedan iväg för att kolla lite vad som fanns.

-What do you think about this? sa Lucy och tog på sig en cowboyhatt på huvudet.

-Look really good on you, sa jag och log.

-You think? sa hon. 

Hon tog av den och kollade på priset gissar jag.

Hon spärrade upp ögonen, och gick till några andra klädesplagg och accessoarer och gjorde likadant.

-Let's go, sa hon till sist och drog med mig bort med uppspärrande ögon.

-What's wrong? frågade jag.

-Do you know what it costs?! frågade hon.

Jag skakade på huvudet.

-100 pounds+! utbrast hon.

Jag kunde inget annat än att skratta.

-You could've just picked something, and I'd payed, sa jag.

-Thank you, but I don't want you to buy something to me, svarade hon. Except for food, lade hon till fnissandes.

Som sagt, jag kunde inget annat än att skratta.

Jag vet att jag inte har uppdaterat på jag vet inte hur länge. Å jag vet att även om ni inte kommenterar så läser ni å jag kan skriva. Men jag har haft idébrist, å jag har börjat skolan. Veckan jag började fick jag redan läxor! Å jag har varit sjuk nu i ett par dar å det har hänt väldigt mycket. Men jag ska försöka skärpa mig. Nu när jag tog Svenska på elevens val får jag mer hjälp med skrivgrejer, så jag kanske blir lite bättre på detta. Förlåt!