Nästa morgon.
Jag vaknade av att att någon puttade på mig.
-What? sa jag sömndrucket och irriterat.
-You have to came up, det var Mary. It's ten pm and your parents will be here in two hours.
-Yeah...So? sa jag och tittade på henne, kisandes eftersom solen sken i mitt ansikte.
-Have you seen how it looks down there? frågade hon.
-No, sa jag.
-Yhen you should.
Jag reste mig suckandes upp ur sängen och gick ner. Jag förstod vad hon menade. I vardagsrummet var det skålar och glas på bordet. Prydnadskuddarna till soffan, låg huller om buller.
-Oh my god what happend in here?! frågade jag förvånat.
-Well, we had a pillow fight, and looked at some movies, förklarade Mary.
-With Louis and Harry? frågade jag.
-Yes. They went home by eleven am. You were sleeping, so they carried you up.
-Oh. But now we really have to clean.
Vi tog undan skålarna och glasen.Mary fixade kuddarna, och jag drog fram dammsugaren.
Vid halv elva var vi klara och vi gick till köket för att göra iordning frukost.

Cirka en och en halv timma senare.
Jag hörde någon öppna ytterdörren.
-Hello! We're home! det var mamma som ropade.
Jag och Mary reste oss från soffan och gick ut i hallen.
-Hello, sa jag och kramade både mamma och pappa.
-Hello darling. How has it been?
-It has been so good! sa jag och log mot dem.
-That's good to hear, sa mamma.
-And how's you Mary? frågade pappa.
-I'm fine, thank you. How was the travel?
-Oh, it was good, sa mamma. You two must go to Australia.
-Maybe next summer, sa jag.
Mamma och pappa gick in i sitt rum för att packa upp.
-Shall we go and visit Lou? frågade Mary.
-Yes, we do, sa jag och log.
Vi gick upp för att klä på oss.
-I will just take a fast shower, sa Mary.
Jag nickade och började klä på mig, medans hon gick in i badrummet.
När jag var klar satte jag mig vid datorn.
Jag klickade runt lite på facebook.
-I will just brush my hair, sa Mary när hon kom ut.
Jag nickade.
-You know that you don't have to tell me what you are going to do, right? sa jag med blicken på skärmen, och klickade upp ''Hotmail''.
-Sorry, sa Mary.
-What the...? sa jag när jag klickat upp ett mail.
-What's wrong?
-It's...jag fick inte fram orden.
Jag kände tårarna bakom ögonlocken, och snart rann de ner för mina kinder.

Här är kapitel 8 :) Ett ganska kort kapitel, men man ska ju hålla spänningen uppe ;) och jag hade lite idé brist. Tog ganska lång tid att lägga upp det. Och det är för att jag inte har vetat vad jag skulle ha skrivat och så. Men nu är det här. Vill ha kommentarer nu! Berätta vad ni tycker om min novell :) Så är ni jättesnälla! Tack till alla som läser denna!